man tager vad man haver.

tjena.

det är jag som är det flygande ihop-plocket.

jag förstår verkligen varför jag alltid känner mig ful/äcklig/svettig/sliten när jag flyger.

det spelar ingen roll hur jäkla flygfräsch jag vill se ut, det slutar alltid dåligt...

när jag ska flyga så finns det (såklart) en baktanke.

antingen ska det vara bekvämt. Inget som klämmer får sitta runt min kropp.

eller, som i detta fall, så är jag klädd efter vad som väger mest och/eller mest otympligt att packa ner

(läs hatt)

Jag kommer förmodligen dö på väg ut till bilen.

skinnjacka, jeans, hood, sjal, knästrumpor (stödstrumpor), sneakers.

-och här börjar alltså den svettiga delen av min flygresa-

det finns inte en chans att jag får ner ett gram till i mina väskor.

och då blir det såhär.

lägg sedan till livlöst hår och osminkat nylle.

inte så flygfräsch den här gången heller.

attsingen.

lager-på-lager är trendigt va?

och jag bjuder på detta för att?

... för att ni som också alltid känner er flygäckliga inte ska tro ni är ensamma.

så schysst är jag.

och är det ingen som känner igen sig får jag väl äta upp det själv. 

men ni kan väl hålla tummarna för mig nu en massa timmar framöver?

jag är väldigt flygrädd och tycker inte alls detta ska bli kul.

lyfter från Greensboro 20.50 svensk tid. 

och tack för att ni hängt med mig till denna sidan atlanten i sommar.

jag hoppas dock ni är lika taggade som jag på att få hem mig? :)