laughter, some crying and laughter again.

Jo tack, mailet nedan fick mig att skratta flera gånger om idag.

Om ni bara visste hur fånigt den där halvnakne mannen vickade på höfterna också.

Det var liksom en pic in motion.

Och när jag ringde hem och pratade med skitungen, frågade vad det var för naken man hon skickat till mig, då fick jag ett litet fnitter och sedan:

"ooooo hula hula, ooooo"

 jo tack, hula hula så det står härliga till.

pic via acid wonderland

minns ni detta inlägg?

hur jag förbannade att jag inte kan ta en endaste diskussion utan att börja lipa.

jag behöver bara vara liiiiite, lite arg/upprörd/frustrerad.

& det är kört.

Idag fick jag flipp på en medarbetare.
Jag är en Intern, inte den här personens j-vla mamma.

men ungefär så känns det.

"har du gjort det du skulle? Skickat det än? Inte? Nähä? Vi bestämde ju att det var deadline förra veckan?"

Och efter många om och men gick jag faktiskt till chefen.

behövde fråga om advice.

Så jag norpade honom (från ett möte förstod jag sen) och frågade med all behärskningskraft:

do you have a minute?

Visst sa han, ganska så förskräckt.

Sedan stängde jag hans kontorsdörr (och nu börjar det):

knäpptyst.

(försöker sansa mig för nu bränner det i halsen)

 

"it's nohoot thahat I aaham saahaad, I juhuust cahaan't help ihhiit"

FREAK?

Men efter ett tag lyckades jag få ur mig vad jag ville.

Och stackars chefen verkade inte veta om han skulle ge mig en klapp på axeln eller inte.

miserabla kvinna - kunde nästan läsas i hans panna.

men han förstod mig och sa att han tyckte det var bra att jag berättade.

han höll med, tack och lov.
Jag förklarade att jag inte är en skvallertacka, egentligen.

Men när jag sliter om dagarna för att göra ett bra jobb, och en annan hela tiden motarbetar mig och sätter mig i dålig dager...

då får det vara nock.

Och väl tillbaka vid mitt skrivbord öppnade jag Lullis mail och så skrattade jag högt ännu en gång.

Tack älskling.

Och note to myself:

nästa gång sätter jag "bölar för allt" under mina svagheter på CV:et.

(så är chefen kanske lite mer förberedd, hehe)