now I know.

pic via Wisuella

the reason.

Ju mer ont jag fick desto mer förståelse fick jag för mitt ovanliga jag.

Migrän.

Det började egentligen redan i morse.
Svag, bankande huvudvärk som jag trodde skulle försvinna under dagen.

Tji fick jag.

Första tecknet på att något inte var som det skulle:

inte ens hungrig när det var dags för lunch.

(här bör tilläggas att jag i vanliga fall är vrålhungrig två timmar innan lunch)

Efter lunch spårade det sedan.

Huvudet kändes 100 kg tungt men jag intalade mig själv att det bara var spänningshuvudvärk.

Kunde knappt titta.

Varken sitta, stå eller ligga var skönt. 

Gråten i halsgropen hela dagen.

Trött, utmattad, nere.

På eftermiddagen var smärtan olidlig.

Trodde inte att jag över huvud taget skulle kunna ta mig hem själv.

Orkelös, illamående och ynklig.

pic via Hannas Room

Jag blundade hela vägen hem på spårvagnen.

Varje rörelse som jag såg gjorde ont i huvudet.

Och väl hemma stoppade jag i mig dubbel dos ibumetin.

Kröp ner under en filt i sängen och trodde aldrig att jag skulle somna med den värken.

Men det gjorde jag visst.

Upp vid 19-tiden för en halv kebabrulle.

En massa tårar, ingen aptit.

Tillbaka i sängen där det så småning om började släppa.

Nu mår jag mycket bättre.

Skööööönt :)

Vilken frihet det är att inte ha ont i huvudet.

såhär kändes mitt huvud idag.
pic via Wisuella

Dricker nu Cola och tittar på Äntligen Hemma.

 (gryyyymt fult kök - hur kan man ens tillåta det i tv?)  

Glad att över huvud taget kunna sitta upp.

Men på tal om gräslig inredning.

"Sveriges fulaste hem"

Vad är meningen med det programmet egentligen?

Jag trodde det gick ut på att förvandla ett fult hem till ett snyggt.
Men det kan tusan ta mig inte finnas någon annan vision i det programmet,

än att från sveriges fulaste hem skapa sveriges näst fulaste hem.

Godnatt ★